All leva i dröm - eller illusion...

Vi säger oss vilja ha ärlighet. Vi vill leva i sanning. Men vi är rädda för att blottställa oss, t o m att berätta våra drömmar- och då menar jag nattens - öppet för varandra...Hur skall egentligen den ekvationen gå ihop? Som vanligt brukar man ju inte få något om man inte ger något.... Och om vi vill ha ärliga, sanna, icke-fejk-möten mellan människor - ja då borde det ju också vara så att vi vågar visa oss som vi är. Både med vår sol- och vår skuggsida. 
Ja - att prata drömmar ÄR utlämnande - men också mycket helande. Och Ja - jag vet människor som blivit både chockade, arga och gått i "taket" över drömbudskapen. Men - de är sanna. Ibland smärtsamt sanna. Och det är just därför egot inom oss, som gärna vill fortsätta med att leva i smickrande illusioner som tar kraft och glädje ifrån oss, just "går i taket". Men vägen till lyckan går inte via egot...Antingen vill vi bli hela - eller så väljer vi att "pyssla" med annat under vår tid här på jorden. Valet är fritt. 

Och - eftersom vi alla sitter i samma båt - med olika tuffa utmaningar i Livets skola så går ingen av oss "fri". Att leva i ständig sommar och solsken kan inte vara annat är fejk. Så är varken livet eller naturen inrättad. 
Att erkänna verkligheten precis som den är, just NU är istället en bra "medicin" för att börja bli befriad från det som tynger oss. Alla vi, utan undantag, har vår smutsiga byk att ta hand om. Och det fantastiska är att det är just den byken som är vägen till kraft och glädje.