Om att vara - eller inte vara sitt personliga varumärke

Sitter med lite påskdagsfunderingar ikring det här att vara - eller inte vara - sitt personliga varumärke.

Jag tycker att utvecklingen genom sociala medier - och vad det leder  till apropå vår personliga utveckling är mycket spännande....Denna spegling av oss själva och andra genom hur vi visar upp oss, hur vi beter oss och agerar, kan utgöra en "turbo"-väg till självrannsakan och ökad självkännedom.

I och med att vi exponerar oss själva genom att vara aktiva på olika socialamedier-plattformar så avslöjar vi hela tiden vilka vi är, även om vi inte alltid är så medvetna om det. Skillnaden mellan att vara "privat" och vara yrkespersonen blir också förtydligad - kanske på ett sätt vi från början inte hade med i beräkningen.

Jag för min del välkomnar denna utveckling av transparens och congruens. Personligen har jag mycket svårt för alltför starka svängningar mellan en persons "privata" beteende och agerande, och yrkesutövningen. Jag vill väldigt gärna att dessa "roller" skall stämma överens. Gör det inte det tappar jag förtroendet.

En sådan icke-överensstämmelse kommer också i längden att göra att kunder och uppdragsgivare uteblir, eftersom de känner av, ser och noterar denna obalans. Detta kommer givetvis också att märkas rent ekonomiskt för företagaren.

Så oavsett om vi vill eller inte så tvingas vi in på självrannsakans-stigen. Den stigen är definitivt inte fri från smärta när sanningarna avslöjas, men en väg som är oerhört spännade, frigörande och kraftstärkande!