Varför jag som astrolog inte tror att planeterna ”påverkar” oss.

:
Igår hade jag jättetrevligt filminspelningsbesök av Serafia Andersson och Staffan Stridsberg. Temat var astrologi som skall vara med på en ny You-tube kanal och börja sändas i maj. Varje gång jag blir intervjuad om astrologi, ser jag det som väsentligt att använda tillfället att försöka förmedla vad astrologin handlar om, och på vilket sätt den bäst kan användas. Ämnet är för gemene man fortfarande fyllt av missuppfattningar och förutfattade meningar, liksom med kopplingar till vidskepelse utifrån att vi skull vara offer för krafter som vi inte rår på.
 
Min mission är i mångt och mycket att bidra med att minimera offerrollen i oss alla. Att förmedla en livsinställning där vi ”stretchar” vårt eget personliga ansvar utgör därför ett viktigt driv för mig. Jag har under åren mött förvåning då jag övertygad vurmar för astrologin som ett verktyg och en väg till att just stärka vår ansvarskapacitet. Just dessa reaktioner kan inte bottna i något annat än att man tror att den fria viljan är satt ur spel i astrologin och att astrologer inte inkluderar ordet ansvar i sin vokabulär.

Lika länge som jag varit intresserad av astrologin har det också varit självklart för mig att tro på att det är vårt medvetande – våra känslor och tankar - som skapar vår verklighet. Reinkarnation, dvs. tron på logiken i  att allt som sker  har ett bakomliggande syfte och att ingenting kan hända mig eller någon annan, utan att det finns en ”orsak-verkan” som ligger till grund. Problemet är dock att vi styrs i så hög grad av vårt omedvetna, vilket gör att vi inte ser klart på vårt eget agerande många gånger och inte kan – eller vill -  ta till oss idén om att det är vi själva som är orsak till våra oönskade ”omständigheter” eller återkommande mönster i våra liv. Eftersom vi sällan har det totala perspektivet och vår fattningsförmåga är begränsad avfärdar vi ofta händelser till slumpen och ser inte kopplingarna till oss själva. När vi på detta sätt ”slänger in handuken” och stämplar livet och vår situation som orättvis och meningslös, slänger vi samtidigt bort vår kraft. Den astrologiska kartan är ett hjälpmedel att hitta just dessa negativa orsakssamband. Där kan vi få en förklaring till varför vi hamnar i liknande situationer gång på gång. Och orsaken till dessa upplevelser handlar djupast sett aldrig om upplevelser i barndomen, ogina människor, kränkande psykopatchefer eller annat vi ”råkar ut” för.

Spegeln bör istället riktas mot oss själva. Det är vi – som oftast omedvetet – inte kunde bättre än vad våra omstän-digheter visar. Vi känner inte till våra behov och vår kapacitet och har aldrig till fullo uttryckt de behov vi har inom oss. Men Livet speglar oss hela tiden. Istället för att vara arga på vårt som vi tycker orättvisa öde så borde vi istället vara tacksamma för denna spegling, eftersom den har till syfte att väcka oss ur vår omedvetenhet. Genom horoskopet speglas våra psykologiska behov och vi kan genom det dessutom få tag på våra ”skuggor”, de mönster inom oss, som utan vår fulla kännedom om och om igen ställer till det för oss i våra liv.
 
Att förknippa astrologi med passiv spådomskonst anser jag därför är en djup missuppfattning. Astrologin är ett terapeutiskt redskap som absolut hör hemma inom områden för personlig utveckling. Och inom dessa arbetsfält så bör vi inte vara övertygade om att något ”påverkar oss” utan istället fokusera på kraften inom oss och hur vi använder den.